Mar
14
Tbilisi var schysst. Att sla ihjal storre delen av en vecka i staden samtidigt som jag hoppades pa att min visumansokan skulle klara av att sta pa benen matchen ut mot de fruktade byrakraterna pa Azerbaijans ambassad var saledes hur enkelt som helst. Av bara farten sa stannade jag rent av ett par dagar extra efter att matchen var vunnen.
Feb
26
Posted on 26-02-2008
Filed Under (Lost Cyclist in Arabia) by Lars
Jag tog de sista tva, eller om det kanske var de sista tre trappstegen i ett enda kliv och stannade sekunden efter framfor en kal tradorr, en tradorr utan nagon ringklocka, vilken fick mig att sucka av uppgivenhet. Ingen ringklocka? Det skulle ju finnas en ringklocka! “-Ja ja, skit samma-det ar nog bara nagon som minns fel.” Jag knackade pa och en stund senare sa oppnades dorren utan ringklocka och namnskylt av en flicka i 8 ars aldern och jag kom omgaende fram till att den unga damen omojligen kunde vara Irina Japaridze sa jag fragade istallet med en fragande ton och ett lika fragande kroppssprak: Irina?
Flickan tittade storogt pa mig under ett par sekunder och sprang sen in i lagenheten utan att ha yttrat ett ord. En minut senare sa kommer det en aldre kvinna vaggandes emot mig och innan jag hunnit fraga om jag har kommit till Irina Japaridzes Homestay sa overoser hon mig med valkomstfraser pa bade ryska och engelska, sa jag antog att jag tillslut hade kommit ratt.
Feb
16
Kommer ni ihag hur det var?
Jag blev hindrad att cykla i Jemen av statsmakten och pa gransen till Oman sa blev min cykel lemlastad. Har ar fortsattningen:
Jag misslyckades att komma över en ny falg i bade Salalah och i huvudstaden Muscat. Jag hoppade darför pa annu en buss och kom fram till Dubai klockan 22:00 och efter det att jag under en timme drivit omkring planlöst pa Dubais gator barandes pa packningen samt pa den lemlastade cykeln sa la jag marke till att porten till en trappuppgang var öppen. Jag tog hissen upp till översta vaningen och bredde ut liggunderlaget pa golvet utanför vindsdörren och somnade snart. (vet ni hur mycket ett hotellrum i Dubai kostar?) Dagen efter sa mutade jag en kille i en pick-up att köra mig till stadens enda hostel. Som tyvarr visade sig vara fullt. Hur som helst sa lamnade jag min utrustning dar under dagen medan jag köpte en ny falg och sag mig om i staden under ett par timmar.
Jan
30
Jag hatar att tappa kontrollen nar jag reser. Jag hatar nar situationer uppstar som jag inte kan kontrollera eller bemastra. I Jemen tappade jag kontrollen hela tiden. Som tex nar jag i tva timmar gomde mig for polisen under en taggig buske i oknen utanfor den lilla staden Zinjibar. Precis nar solen gick ner och jag trodde att jag hade klarat det sa hittade de mig. De korde bilen mot mig och stannade inte forran de var precis framfor mig och da satte de pa helljuset och tutade sa en lang isande signal skar genom luften. Poliserna klev ur, blickarna var kolsvarta och kinderna var som alltid fullproppad med khat som  gav dem ett utseende som av arga och till tanderna bevapnade hamstrar, men de var och forblev knapptysta.
Jan
17
Nar jag var igenom det byrakratiska maskineriet och cykeln sammansatt var klockan 03:00. Forst tankte jag sova nara timmar pa flygplatsen, men jag var allt for rastlos for att stanna kvar, sa saledes satte jag mig i sadeln och borjade trampa in till Sanaa. Vagen var bred, asfalterad och svagt upplyst av ett gult sken ifran en och annan fungerande gatlykta. Jag tog sikte mot Bab al-Yaman (gates of Yemen), porten till den gamla stadsdelen. Det tog ett tag innan jag hittade dit och flera ganger sa stannade jag och fragade ensamma nattvandrare efter vagen. Iband tog de uppgiften pa allvar och ledde mig genom morka och labyrintartade grander som mest tycktes vara bebodda av vilda hundar pa jakt efter mat.